Foton_Elba_0002.jpg

ELBA 1983-1984

Premiär den 17/11 1983 på teatern, Motala Folkets Hus

Inledningskapitel i grundmanuset till ELBA

Jorden gryr i en ny morgon

Grundmanus till Elba är författat av Knut KarlssonDSC01681.JPG

I rollerna: Stig Kalmelid, Kerstin Lundberg, Eva Granlund, Ingela Johansson, Rolf Hansson, Stig Karlsson, Gunnar Lagerkvist, Åke Lindberg m.fl.

På turné också till Norrköping, Gusum, Rejmyre, Ädelfors, Finspång och till ATR-festivalen i Norrsundet norr om Gävle den 31 maj 1984.

Totalt spelades 15 st föreställningar.

Vad är Elba? Samtliga medverkande

Manus och noter:

Elba_noter.pdf

Elba_sid_4-7.pdf

Elba_sid_8-14.pdf

Elba_sid_15-21.pdf

Elba_sid_22-28.pdf

Elba_sid_29-35.pdf

Elba_sid36-42.pdf

Elba_sid43-52.pdf

 

ABF:s teaterverkstads uppsättning och berättelse Verkstadsborna blev en stor teaterhändelse i Motala. Många människor som aldrig varit på teater såg den föreställningen. Jag ska återkomma om detta i andra kåserier. Nu ska jag berätta om ELBA som blev en modern berättelse från nutiden som då var 1981. Den handlade till en del om Luxors svindlande affärer och andra företags omflyttningar i världen för att minska tillverkningskostnader och tjäna mera pengar. Jag bestämde mej för att skriva ett grundmanus som vi sedan tillsammans med regissörer och skådespelare skulle göra till en teater på Folkets Hus scen. Fakta om Luxor fick jag av Tina Ohlsson, Gustav Knutsson och Roger Markström som hämtade information från en studiecirkel de var med i på Luxor. 

När vi jobbar ihop länge i en stor grupp utvecklas deltagarna både som kulturella och sociala individer. Jag skall återkomma till det. Jag fick nyligen av Åke Lindberg grundmanuset till ELBA i original. Tack Åke. Jag vill i detta kåseri citera första kapitlet som angav en del av tonen för mej, när jag skrev, men som senare inte togs med i den färdiga föreställningen. Den är mer skriven för film än teater.

Här kommer inledningen:

 

Svensk försommar. Blommor i mångfald på ängarna. Ett ungt par vandrar i sommarnattens sista minuter genom det daggvåta gräset. Den skymning som råder skall strax skingras av morgonens första strålar. Himlen är molnfri. Ingenting kommer att skymma solens uppgång denna morgon

De två går tätt ihop med armarna slingrade om varandras midjor. Försommarblommorna sover ännu. Björkarnas stolta uppsyn med vita stammar och viskande löv ger det unga paret glädje i sinnena. Enbuskarna står i stram givakt.

 

Några kor i hagen kommer lunkande för att se vem som är på vandring så tidigt på morgonen eller sent på natten. Morgonen har ännu inte börjat. Natten är nästan slut.

 

Ungdomarna går uppför en kulle där stenar högfärdigt sticker upp ur grönskan. När Lars (Niclas Rudberg) och Maria (Mia Ohlsson) – de heter så – kommer upp på krönet ser de sjön Stråken. Den ligger helt stilla. Över ytan svävar en gråvit dimma.

Lars har tagit en filt med sig från bilen. Han lägger ut den i det daggvåta gräset. Maria sätter sig först. Lars tittar ut över vattnet. Han ser de första solstrålarna och förnimmer väntan och förväntan men också oro som gnager inom honom

 

Lars sätter sig intill Maria och frågar:

– Fryser du?

– Nej svarar Maria

– Jag tycker det är skönt här och lugnt. Alla problem försvagas, ja nästan suddas ut. Ser du solens första strålar över skogens toppar?

– Vi som bor i hyreshus har glömt att det finns något bortom asfaltgården och gatlyktorna, svarar Maria.

– Ändå finns allt det vackra så nära. I varje fall för oss som bor i mindre orter.

-Min mor är skild som du vet. Nu har hon en ny karl. Jag tycker han är hopplös, berättar Maria

– Varför tycker du det?

– Han ser allt på TV och när de har fest ska det alltid finnas sprit på bordet. Min far drack när jag var liten. Jag avskyr sprit och skrik och våld. Karlarna blir larviga när de dricker.

– Jag tycker tjejer och käringar blir ännu larvigare när de är onyktra.

– Karlar larvar sig De tafsar på en och säger: ”Vilken fin stjärt du har.” Precis som tjejer bara är stjärtar och sex.

– Du har en fin stjärt, säger Lars.

– Akta dig så du inte åker i vattnet med stjärten före.

– Du kan ju försöka.

Marias överfaller Lars till en kärleksfull strid. När striden är över ser Maria ut över den nu solbelysta sjön. Lars minns och läser en dikt och sång han skrivit:

 

Du Maria

Ser du björkarnas stolta stammar I den gröna hagen

Och Midsommarblommorna som ännu sover nattens sömn

Ser du att Daggen friskar upp gräsets klorofyll

Vattnet i Stråken ligger blankt

och speglar trädens kronor vid stranden.

 

Du Maria

Jag känner lugnet och morgonens fuktiga kyla

Tystnaden fylls av fåglarnas morgonsång

Jag ser solens röda strålar sträckas ut i rymden

Pulsen känner jag i mina ådror

Jag lever

 

Tillsammans sjunger de:

Jorden är vår . Vi ska leva på den.

Jorden är vår. Den föder oss än

Jorden skall leva även i morgon min vän

 

Nästa morgon och i morgonens morgon

skall liv finnas

Människor leva och dö.

Leva och dö

på den jord som är vår

 – i dag

Jorden är vår. Vi ska akta den väl

 

Efter en studs tystnad säger Lars:

– Vi sjöng fint om att akta jorden. Vi borde akta människor också.

– Vad tänker du på nu?

– Jag är tjugo år. Jag behövs inte.

– Du behövs visst.

– Jag är arbetslös och skulle ge mycket för att få ett jobb men det går inte. I varje fall inte i den här stan.

– Du kan läsa böcker och skriva och så har du haft beredskapsarbete en tid.

– Jag kan väl inte läsa böcker hela livet. Beredskapsarbetena ska dras in. Staten ska spara och då gör de det på dem som har minst att leva av.

– Du har arbetslöshetsunderstöd.

– Jag vill inte ha understöd hela livet. Jag vill ha ett jobb. Lars höjer rösten när han säger detta. Han fortsätter:

– Vet du hur det känns att vakna på morgnarna och höra; "Lars du kan väl göra det. Du har ändå inget att göra.” Jag är inte människa. Jag är en dimfigur utan mänsklig kontur.

 

Han nästan skriker fram den sista meningen. Det är inte Maria han skriker åt. Han skriker mot samhället och företagarvärlden som inte ger honom arbete.

Maria ser nu att solen färgat hela österhimlen röd. Fåglarnas sånger och kvitter fyller hagen med ljud.

Hon reser sig och drar upp Lars. Maria säger:

– Du är den dimfigur jag tycker om. Jag fryser. Vi går hem

Lars tar upp filten och lägger över bådas axlar.

 

Lars och Maria vandrar hemåt genom blomsterhagen i morgonsol och fågelsång. Sjön Stråken ligger blank och speglar morgonhimlen. Korna i hagen tittar långt efter Lars och Maria när de går mot den bil de parkerat på vägkanten en bit bort från morgonsolplatsen.

                              *

Där är inledningen av grundmanuset slut. Lars är son till Sigge Svensk (Stig Kalmelid) som i föreställningen ELBA kommer att få lära sig att ett tryggt jobb inte alltid är tryggt. Att fackföreningarna saknar makt när företagsledningarna flyttar om sina företag i världen. Hur tänkte Elvi Skoog (Eva Granlund) i ELBA när oron om jobb spreds på företaget? Hon är ensamstående mor med en dotter. Elvi sjunger i föreställningen:

”Om maskinen stannar en dag

Vem kastas ut? Kanske jag.

Då monterar jag ej. Hur klarar jag mej

Jag får understöd. Men jag skriker i nöd

Så direktören kan höra:

Vårt företag får du inte förstöra!”

 

Många företag har flyttat ut från vårt land sedan dess, Många arbetande människor har blivit arbetslösa. Nya företag har kommit till och arbetslösa har fått arbete igen. Den fackliga rörelsen har inte blivit starkare med åren. Krafter finns som vill eliminera fackets inflytande. Många medlemmar går ur de fackliga organisationerna. När jag nu läser ELBA:s manus igen kan jag inte låta bli att tänka att vi förutsåg vad som senare hände i slutet av 80-talet och början av 90-talet. Kapitalet gavs vingar och det flög vida omkring i världen. Och gör så fortfarande.

Karin (Kerstin Lundberg) som ledde studiecirkeln som avslöjade direktörens bluffar sjöng i föreställningen:
Kapitalet har lätta vingar

Flyger från bank till bank

Det sig som svalan svingar

banken blir sällan pank.

 

Foton_Elba_0004.jpgVD; n på ELBA heter Tallskogen. Åke Lindberg gjorde den rollen. Han sjöng med sin starka stämma i bolagsstyrelsen:”

I  styrelsen får ingen sticka upp

där härskar jag med stolthet som en tupp

det jag äger är ju mitt

Den som inget äger

han får gå hem till sitt.

 

Jag är VD i vårt stolta företag

 Vad det gäller är

Att hålla stenhårt tag

Stenhårt tag. Stenhårt tag

Ty VD

DET ÄR JU JAG.

 

- Jag är inte människa. Jag är en dimfigur utan mänsklig kontur, säger Lars i det inledande kapitel jag citerat.

Lars säger också:

– Politikerna ska spara och då gör de det på dem som har minst att leva av.

Känns sparidéerna igen från vår tid år 2008.

 

Foton_Elba_0001.jpgMusiken till sångerna i ELBA gjordes av kompositören Göran Friman.

Regissör var Ann-May Söderström. Projektledare Kerstin Lundberg.

Undertecknad skrev grundmanuset.

Med hälsning

Knut K

 

 

Här ser vi Stig Kalmelid och Ann-May Söderström i teatersalongen.

c:a 2000 personer såg föreställningen som gavs 15 ggr.

 

 

 Till toppen

 
stäng